På platsen där Fanjunkars torp hade stått fanns länge endast en minnestavla över Charlotta Lönnqvist och Aleksis Kivi.
Kustsocknen Sjundeå i det svenska Nyland blev författaren Aleksis Kivis hembygd. Där skrev han de flesta av sina dikter och skådespel samt sin roman Sju bröder (Seitsemän veljestä).
Kivi bodde åren 1857-58 hos sin äldsta bror Juhani Stenvall på jordbrukslägenheten Purnus, som denne arrenderade nära Sjundeå kyrkoby, på Kvarnby gård 1860-61 och i jaktfogden Karelius stuga 1863. På de här platserna skrev han vid sidan av dikter de första versionerna av sina skådespel Kullervo och Sockenskomakarna (Nummisuutarit), och enligt Juhani Stenvall blev också några avsnitt ur Sju bröder färdiga redan under åren i Purnus. På 1850-talet skrev Kivi flera dikter på svenska, ett språk han behärskade väl. Det första manuskriptet till Sockenskomakarna bar också namnet "Bröllopsdansen på ljungheden".
Ett permanent hem i Sjundeå fick Aleksis Kivi åren 1864-1871 i Fanjunkars benämnda torp, där Charlotta Lönnqvist (1815-1891) var värdinna. Skvallersjuka och trångsynta människor ansåg det inte vara lämpligt, att en ogift man bodde i samma hus, där det förutom husmor fanns unga flickor i hushållslära - av dem var Kivi förtjust i prästdottern Olga Björkman - samt därtill även någon tjänarinna. Viktigare än denna tidvis förtretliga situation, var dock att Kivi i torpet hade ett eget arbetsrum och arbetsro, han fick mat och kläder, han fick vila och också vara sjuk - han fick ett hem.