Charlotta Lönnqvist

Charlotta Lönnqvist

Charlotta Lönnqvist bodde i den del av Sjundeå som i dag är kommuncentrum, vid korsningen av Kungsvägen och Billskogsvägen, som ledde från Degerby i Ingå tili Sjundby.

Hon bodde i Sjundby slotts soldattorp, som hon ärvt efter sina föräldrar Jonas och Maria Lönnqvist. Hennes far hade varit fanjunkare i den svenska armen, därav kom torpet, som var registrerat under namnet Bruses, att kallas Fanjunkars. Charlotta hade blivit enda barnet, då hennes bror vid 21 års ålder, enligt kyrkböckerna rest tili Helsingfors och sedan dess inte mera avhörts. Arrendet för torpet betalade Charlotta i kontanter. Hon förtjänade sitt uppehälle, genom att laga maten vid bröllop och begravningar i Sjundeå och andra socknar, även Nurmijärvi. Charlotta Lönnqvist var en driftig och modig kvinna, hon tjänade en hei del pengar också på att jaga vargar.

Charlotta hade ofta flickor från de större gårdarna hemma hos sig, i sitt närapå 100 kvadratmeter stora torp, vilka hon lärde upp att sköta ett hushåll. Hennes trädgård var alltid välskött och prunkande. Torpet hörde tili de områden som under Porkalaparentesen var under sovjetiskt styre, och när området gavs tillbaka fanns torpet inte längre kvar.

Under åren 1864-71 bodde Aleksis Kivi på Fanjunkars i Charlottas vård. Dessa år var Aleksis Kivis mest produktiva, det var då han skrev största delen av sina verk, han skrev bl.a. om Sju bröder tre gånger där. Charlotta tog hand om det praktiska, maten och klädvården så att Aleksis Kivi kunde koncentrera sig på sitt skapande, Fanjunkars blev hans fristad. Charlotta Lönnqvist var högt uppskattad av sockenborna då hon 76 år gammal gick bort. Hon begravdes bredvid sina föräldrar på Sjundeå kyrkas begravningsplats.

Hilkka Toivonen